Julafton
Vem kan sova en julaftonsmorgon när
julstrumpan dignar av pysselpresenter och förväntningarna inför kvällen bara växer?
Nej lika bra att stiga upp i ottan och sätta fart.
Den enda nackdelen med detta beslut är att väntan blir om möjligt ännu längre.
Sakta men säkert tickar klockan på och till slut får man ta på sig finklänningen,
äta pepparkakor, titta på Kalle Anka och till slut traska upp till farmor och farfar.
Efter en del påtryckningar fick ha tät telefonkontakt med tomtecentralen
för att ha nogrann koll på hans framfart över världen.
När vi fått reda på att han befann sig över Tokyo vågade vi sätta oss till bordet och
äta utan att vara rädda för att missa honom.
Efter att nervöst ha tvingat i sig lite köttbullar och efterrätt
avslöjade det sista samtalet med centralen att den efterlängtade Tomten anlänt till Sverige!
Bara att hålla utskick efter honom i vintermörkret utanför.
Var det kanske släden som glimmade till uppe himlen eller var det en stjärna.
Många längtansfulla blickar senare kunde vi så äntligen skymta en vaggande lykta på vägen.
Äntligen!
Eller okej det var med lite skräckblandad förtjusning vi insåg att det nu var dags att ta emot honom.
Teckningarna han skulle få var redo och stolen han kunde sitta på likaså
men vågar vi verkligen släppa in honom?!?
När alla befann sig i vars en trygg famn kunde vi låta honom traska i stugvärmen
och önska honom en god jul.
Och när han öppnat sin säck släppte alla nerver och minerna blev allt gladare.
När presentpapperna började flyga blev dom sedan ännu gladare.
Tänk att han hade så många klappar till oss. 
Tack Tomten och alla hans medhjälpare för alla fina julklappar vi fått!
Innan han gick vidare till nästa familj viskade Tomten att han lämnat en del överraskningar under granen
även nere i vårt hus men dom fick vi titta närmre på nästa morgon.
Kvällen fortsatte sedan med hetsk julklappslek, ris alá malta och lek med alla nya saker innan vi tackade för oss och kröp i säng.
