Sammanfattning av 2007
Så har vi ännu ett år bakom oss och vilket år det har varit!
Året började med en stor mage och en bebbe som låg i den och sparkade i takt med fyrverkerierna.
Vem kunde då ana att magen skulle hinna bli så mycket större.

I januari fyllde Betty 6år med buller och bång,
nu hade hon skolåldern inne och efter sommaren var det slut med allt vad dagis hette.

I mars började en hel hop med bebisar att se dagens ljus.
Den 9:e mars fick Telma sin efterlängtade lillasyster Wilja.

Den 11:e mars kom Vilton till slut ut och förgyllde tillvaron.

Den 12:e mars fyllde Jill 28!
Men hur trötta vi än var på att vänta så fortsatte bara magen att växa och växa.
Det var bara att hålla ut och stappla sig fram på kryckorna.
Familjen Persson hade sin semester inbokad precis efter beräknad förlossning och alla gjorde sitt bästa för att dom skulle hinna träffan pluttan innan dom åkte.
Men även Johans försök att motionera ut henne misslyckades och vi fick snällt vänta.
Den 3:e april, dagen innan sin mosters 35 års dag var så flera års längtan över!
Och hon var väl värd att vänta på.

Här är hon 12 timmar gammal och redan så söt!
Två och en halv vecka senare fick hon gå på sitt första kalas.
Det var Leo som fyllde 3år!

Värmen kom ganska tidigt och den mesta tiden spenderades utomhus med många fikor och långa promenader med barnvagnen.
I juni var det riktigt varmt och under den värsta värmeböljan hann vi med flera högtidsdagar.
Catarina och Wilja kom ända från Umeå och hälsade på och fick hänga med
när Malin tog studenten, Fredrik tog examen och Iza döptes.
Resten av sommaren rullade på med besök hos släkt och vänner.
Vi fick ännu en liten kompis när Sebastians bror Alexander gjorde sin entré.

(Här är han något större, kameran har liksom aldrig lyckats vara framme. Hmmm skärpning)
Izas onda mage botades med mjölkfrikost och i juli flyttade en ny bebis in i Jills mage.
Farbror Karl blev tonåring och började högstadiet.
Sommaren fick ett plötsligt slut när Iza blev dålig och fick läggas in på sjukhuset för utredning.
Urinvägsinfektion, blodförgiftning och en "märklig" njure blev dommen.
Men tillsammans klarar vi det mesta och med hjälp av antibiotika fixar vi även en konstig njure och tråkiga läkare.
I september fick vi njuta av bröllop i sensommarsolen.
Johan och Johanna bjöd på storartad fest.



I oktober kom hösten på allvar och vi startade en rad aktiviteter.
Det var bland annat hög tid att börja gå till barnmorskan igen och vi fick oss en ordentlig titt på
lilla Mini när vi gå på ultraljud.
Till Izas stora glädje började vi gå på simskola och till allas stora glädje (tja förutom medtrafikanterna då kanske)
tog Jill sig i kragen och påbörjade sitt körkort.
Och nu har vi precis fått fira vår första jul tillsammans som en liten familj!

Vi har njutit av varenda sekund detta året
(även om vi skulle behöva sova ut i några veckor =) )
och vi ser med glädje fram emot ett nytt år med många äventyr!
Inte minst ser vi fram emot att få träffa Mini.
För året slutar ju på samma sätt som det började,
med en stor mage!
God fortsättning!
önskar
Familjen Oxby

Året började med en stor mage och en bebbe som låg i den och sparkade i takt med fyrverkerierna.
Vem kunde då ana att magen skulle hinna bli så mycket större.

I januari fyllde Betty 6år med buller och bång,
nu hade hon skolåldern inne och efter sommaren var det slut med allt vad dagis hette.

I mars började en hel hop med bebisar att se dagens ljus.
Den 9:e mars fick Telma sin efterlängtade lillasyster Wilja.

Den 11:e mars kom Vilton till slut ut och förgyllde tillvaron.

Den 12:e mars fyllde Jill 28!
Men hur trötta vi än var på att vänta så fortsatte bara magen att växa och växa.
Det var bara att hålla ut och stappla sig fram på kryckorna.
Familjen Persson hade sin semester inbokad precis efter beräknad förlossning och alla gjorde sitt bästa för att dom skulle hinna träffan pluttan innan dom åkte.
Men även Johans försök att motionera ut henne misslyckades och vi fick snällt vänta.
Den 3:e april, dagen innan sin mosters 35 års dag var så flera års längtan över!
Och hon var väl värd att vänta på.

Här är hon 12 timmar gammal och redan så söt!
Två och en halv vecka senare fick hon gå på sitt första kalas.
Det var Leo som fyllde 3år!

Värmen kom ganska tidigt och den mesta tiden spenderades utomhus med många fikor och långa promenader med barnvagnen.
I juni var det riktigt varmt och under den värsta värmeböljan hann vi med flera högtidsdagar.
Catarina och Wilja kom ända från Umeå och hälsade på och fick hänga med
när Malin tog studenten, Fredrik tog examen och Iza döptes.
Resten av sommaren rullade på med besök hos släkt och vänner.
Vi fick ännu en liten kompis när Sebastians bror Alexander gjorde sin entré.

(Här är han något större, kameran har liksom aldrig lyckats vara framme. Hmmm skärpning)
Izas onda mage botades med mjölkfrikost och i juli flyttade en ny bebis in i Jills mage.
Farbror Karl blev tonåring och började högstadiet.
Sommaren fick ett plötsligt slut när Iza blev dålig och fick läggas in på sjukhuset för utredning.
Urinvägsinfektion, blodförgiftning och en "märklig" njure blev dommen.
Men tillsammans klarar vi det mesta och med hjälp av antibiotika fixar vi även en konstig njure och tråkiga läkare.
I september fick vi njuta av bröllop i sensommarsolen.
Johan och Johanna bjöd på storartad fest.



I oktober kom hösten på allvar och vi startade en rad aktiviteter.
Det var bland annat hög tid att börja gå till barnmorskan igen och vi fick oss en ordentlig titt på
lilla Mini när vi gå på ultraljud.
Till Izas stora glädje började vi gå på simskola och till allas stora glädje (tja förutom medtrafikanterna då kanske)
tog Jill sig i kragen och påbörjade sitt körkort.
Och nu har vi precis fått fira vår första jul tillsammans som en liten familj!

Vi har njutit av varenda sekund detta året
(även om vi skulle behöva sova ut i några veckor =) )
och vi ser med glädje fram emot ett nytt år med många äventyr!
Inte minst ser vi fram emot att få träffa Mini.
För året slutar ju på samma sätt som det började,
med en stor mage!
God fortsättning!
önskar
Familjen Oxby

Kommentarer
Postat av: vilton
Oj vilket spännande år! Och vad spännande att vänta på mini... Tänka sig att Iza redan ska få ett syskon. Lyllo! Håller med: Söt från första stund ;) Kanske man står först i kön??! Jag har ju nästan slutat kräkas å allt. Hej då
Postat av: Alva
Hej på er ! Jag saknar er och hoppas att jag får se er ALLA snart .... Puss och kram Alva
Trackback