Familjen Oxby

 

Ibland måste man vara snabb
och nu har vi haft några väldigt snabba dagar.
I onsdags packade vi in oss i bilen och tog oss ner till Malmö
i lagom tid för att några dagar i förväg fira moster Jenny som fyller jämnt.
Tårta, ballongflygning och hotellnätter överlämnades och trots det sena intaget av socker
ramlade samtliga sen i säng.
Då den ordinarie barnvakten (morbror) sjukanmälde sig fick pappa hoppa in och vikariera
meddans mamma fick ta sig på dentalmässa och jobba helt själv.
Efter ett antal timmar bland montrar, försäljare och föreläsare
somnade hon sedan både klokare och mer förvirrad :-S
Innan vi ens hunnit få frukost i magen inledde vi vår resa hem igen på fredag morgon.
Målet var att komma hem innan en 65 års middag i en av sköterskornas ära.
Vi hann!
Och middagen satt fint i vår hungriga magar och sällskapet var inte fy skam det heller.
Resten av helgen ängnas nu åt möten och allmänt plock och städ.

Tänk vad man kan hinna med på en dag!
Denna lördagen har vi hunnit vakna i Malmö,
frenetiskt leta efter rätt presenter,
köra till Staffanstorp,
titta på cheerleadingtävling
och fira vår nu 8 åriga kusin
Leo.



   

Tjejerna gjorde oerhört bra ifrån sig och vi var alla mycket stolta.
Vi fångade inga snygga bygg på stillbild.
Allt finns istället dokumenterat på film som det tittas flitigt på.
Tyvärr blev dom snuvade på segern =(
Men, men.....

 

En kort stund efter prisutdelningen infann vi oss hemma hos kusinerna.
Hög tid för kalas!
Och så den stora frågan,
hade vi fått tag i Leos önskepresent?
Vi lyckades dra ut på spänningen ett tag men till slut fick han öppna sina paket
och försvinna med några av papporna in till tv-spelet.



God mat, god tårta, gott sällskap, roligt spel
och glada barn i alla åldrar!

Ganska snabbt har Stampe vant sig vid att vara en del av familjen Oxby.
Han är sällskaplig och anpassar sig bra till att bli buren och att gå i koppel.
Han vill gärna mysa och det är nog tur med tre kramiga barn i huset.
Likt barnen har även kaninen lite humör emellanåt
så får han inte mat när han vill eller hemska tanke får fel mat
så slänger han iväg matskålen genom buren.
Men får han komma ut hoppa runt en stund, sitter han sedan nöjt i knät gosar lugnt.

 

Jag skall icke bliva stur!
På en vecka har vi fått en ny fyraåring och ny femåring
och dom är precis lagom stura att busa runt som Pippi.
Buset blir också mycket roligare om man får bjuda in kompisar
så det gjorde vi.

 

 

 

Några timmar med ett hus fullt av ivriga barn, pannkakstårta, sockerdricka, dans,
lek, presentträd, pirater, guldpengar och skattjakt
resulterade i en svettig mamma, trött pappa och lyckliga döttrar!

Tidigt, tidigt långfredagen den 6:e april väcktes familjen av pigga rop.

-Kom och fira mig!

Man ska ju bli hyllad redan i sängen när man fyller år och uppenbarligen sov alla utom
födelsedagsbarnet helt för länge.
Man blir bara 4 år en gång i sitt liv så det var bara till att stiga upp och försöka hitta bästa sångrösten.
Komplett med sminkrester och knorrar från gårdagens påskfest öppnade hon sedan presenter
och åt nöjt en bit frukosttårta i väntan på mormor, morfar och Jim.

Som tur var behövde vi inte vänta allt för länge,
lagom till att frukostbordet stod dukat rullade dom in på gården.
Med sig i baget hade dom flera överraskningar men särskilt en stor.
Den kom i en bur stor nog att ta upp hela bagageutrymmet
och fick efter en stund namnet Stampe.



 

Dessvärre var det inte bara en lurvig, gosig lite kaninbebis dom hade med sig.
I sitt släptåg hade dom även snö....
vi som trodde att vi var klara med sådant för i år.
Det fick därför bli en mysdag med mormor och morfar hemma medans mamma och pappa
ryckte in för att måla om på jobbet med farfar.



 

Självklart fick även Tea chansen att sedan visa att hon också kan tillverka goda tårtor.
Och vi kan lova att ingen blev besviken.
Tårtan var oerhört smaskig!





Påskafton fortsatte i med ännu fler festligheter.
Dagen började med påskägg och fortsatte med kalasande släktingar, 
påskbuffé, skratt och prat ända in till natten.

Det blir inget Blåkulla i år!
Av någon märklig anledning ville ingen vara häxa till årets påskfest.
Något var mer lockande med att vara godislevererande påskharar =)
Inte ens Moa ville ha huckle och förkläde,
nej hon har snappat upp att påsken handlar mycket om kycklingar och en sådan skulle hon vara.
Sagt och gjort det blev bara för mamma att sätta sig framför symaskinen.
Det blev en sen kväll men resultatet blev ju rätt gulligt och klart värt besväret!

Glad påsk!

Numera kan Iza visa fram en hel hand när någon frågar hur gammal hon är!
5 år, det är stort det och kräver sin uppvaktning.
Skönsång, presenter och frukostbricka
och allt detta innan jobb och förskola.
Inte undra på att hon var rätt nöjd när traskade in till kompisarna.
Framåt kvällen skedde sen ett snabbt ombyte till oömma kläder för här skulle kladdas =)
Att i år få göra sin egen tårta stod högt på önskelistan, så så fick det självklart bli.
Det vispades grädde, skivades banan och sprutades choklad
och resultatet blev en enastående marängsvisstårta med glass
och en stolt femåring!



 

Det som kommer fram i tö måste någon gång röjas undan
och nu är det tag att hugga i.
Kläderna på och alla ut i trädgården.
Eftermiddagen slutade med 50 smutsiga små fingrar
och lite utfört arbete.
Belöningen blev alla vårblommor som nu kan leta sig fram lite lättare utan
allt dött gräs och annat.
Och räcker inte det så blev det lite grillat ochså.



  

Vi har hunnit med en och annan födelsedag redan i år.
Och födelsedagskalas innbär turer till Malmö.
I slutet av januari blev det t ex en runda ner för att fira Betty och Moa
och i mitten av mars är det Jill och Jim.
Oavsett vem som firas är det alltid mysigt att få komma och träffa alla.
Och alla tårtor och paket gör ju inte det hela sämre.